Tankar inför baksidestexten till min nya bok om Jenny: In i mörkret.

Amelie Videlius står och väntar i huset i G. Förmodligen väntar hon på Harry men naturligtvis inte på Jenny. Huset ligger bredvid kyrkan i G och första gången Jenny hälsade på ryste hon en smula inför närheten till kyrkogården. Det kom att bli islossningen i hennes och Harrys relation framöver.

Hjälpte det? Förmodligen inte. Det fanns så många hinder som måste överbryggas och som aldrig någonsin kom att överbryggas under Jennys korta tid i livet. Ett av hindren var förstås Amelie och att Harry var mammas gosse. Det smällde högre än något annat.

Det är 20-tal och Jenny Ahlström har fått tjänst som lärare i en småskola i det lilla Vadshult någonstans i Sverige. Genast hopar sig problemen. Hon är stadsflicka och betraktas med misstänksamhet i socknen där alla känner alla. Vice ordförande i skolstyrelsen sätter huvudet på spiken när han konstaterar, att hon egentligen inte passar. "Vi skulle tagit någon från landet!" är hans bestämda uppfattning.

Version: baksidestext:


"Det är 20-tal och Jenny Ahlström har fått tjänst som lärare i en småskola på landet. Genast hopar sig problemen och motståndet mot henne dirigeras av kollegan och hans hustru. Jennys egna förhoppningar om giftermål med Harry Videlius i staden några mil söder ut grusas. Hon finner trösten i ätandet och de allt mer  förekommande fantasierna om en annan tillvaro långt bort från byn och alla antagonister.  Den finländske kaptenen borta i skogen blir hennes imaginära tillflykt på vägen mot katastrofen.

En berättelse om de strategier  en människa kan ta till för att hålla förtvivlan och uppgivenhet stången."

Maria Campbell är journalist och har tidigare givit ut "Kyrkomålaren" 2002 och "Grevens lille präst" 2010,